Hi there. Äter världens godaste smörgåstårta just nu, och då menar jag världens godaste. Idag har jag varit effektivare än vanligt och agerat springpojke(flicka) åt min mamma. Trots sjukan. Att plussa på det har jag haft det jättetråkigt när jag gick på skattjakt på övervåningen. Behöver få fram massa bilder till min systers 18-års Collage, så jag letade efter alla gamla fotografier. För första gången sen vi renoverade stället. Gissa hur det gick? Ajnte. Bra. 
Tog en evighet och jag kom exakt halvvägs. Trodde till början att det liksom skulle vara ett roligt projekt att sysselsätta mig med, men sen krympte tiden ner till idag och allting blev bara tråk av det. ''Du vet vad jag förväntar mig'' var min gulliga syster så snäll att säga och ge mig prestationsångest.
Vem är avundsjuk på mitt liv? Kom igen, jag vet att ni är. Hörde by the way att vissa människor har i leverpastej i smörgåstårtan? Vad fan!? Vi föredrar att ha goda saker i våran tårta, och inte mosad lever, haha.  

Ett avsnitt av Cops var det en kvinna (som dom refarerade till som ung även fast hon var i 40års åldern.. undra om det var hon som sa att dem skulle säga så? haha) som hade larmat att en orm hade krypit in i hennes hus! Den var pytteliten, snirklig på ett allmänt äckligt ormvis och den såg ut som en giftorm. Fatta paniken!?
Själv skulle jag hellre sliza upp handlederna än att uppleva detta, eller kanske göra något mindre drastiskt som att springa ut ur huset.. Vi får se när den dagen kommer.

Jag önskar att jag överdrev när jag säger sånt, men serri vore det nog lättare för omgivningen om jag bara dog när sånt där hände. Blir som ett missfoster och står och hoppar på möbler och skriker och har mig. Med andra ord: allt sånt man inte ska göra. Tur som är är jag inte ensam med mitt onormala beteende, utan har två systrar som är likadana. I sommras 03.00 en sen kväll upptäcker jag och Caroll en spindel på soffan. Vi låg i soffan!
Vi gallskrek, grät och sprang runt som speedy Gonzales i vardagsrummet tills jag fick den brilljanta idén att kasta en kudde på den.. (så ok, ja, jag tvingade min 8-åriga systerson att göra det. moster of the year, någon?) som VIPPS fick spindeln att gå upp i rök. Den måste ha funnits kvar någonstans, troligen under soffan, men vi hittade den aldrig. Vill nästan dunka huvudet i väggen varje gång jag tänker att den kanske skapat ett litet bo inne i soffan och lägger massa ägg där. Kommer du ihåg det C?


 Slänger upp en bild på djur jag gillar mer, som min Alice, för att få lite trevligare tankar. Oj, ser ut som jag styper henne.. Hähä

Sho fina fiskar! Första skoldagen var idag. Det är därför som idag automatiskt blir lite av en hjärtekrossande dålig dag, samtidigt som den är lite skön sådär ändå.
Allt som skyndar på processen att bli av med Årstaskolan och gå vidare är ju trotsallt ganska possetivt (egentligen vill jag att tiden ska stå still lite granna. Det vore extra snällt mot mig känner jag - för på så sett behöver jag inte ta itu med gymnasievalet, nationella, 2012 - hey, man kan aldrig veta -  börja i en ny skola, tappa kontakten med alla som jag känner nu, göra mina läxor, ha matteprov etc. världens längsta parantes) Dagen var rätt så fin ändå. Ej jobbig No-lektion, rolig Svenskalektion och hemkunskap där vi bakade bullar. Jag tror att jag överlever.
Men man kan aldrig vara för säker.